Tillräckligt? Långt ifrån.
Jag har inget att säga längre.
Stänger in mig i mig själv istället, där känns det säkrare.
Orkar inte det här.
Stänger in mig i mig själv istället, där känns det säkrare.
Orkar inte det här.
Känner bara mer och mer att jag inte längre ät tillräckligt för någon av er.
Frustration och stress är min värsta fiende
Varit hemma snart en vecka... Satan vad tiden går fort ändå.
Gör inte speciellt mycket av mina dagar ändå...
Typ pluggar tills folk börjar sluta skolan, sen drar och fikar, på stan eller vad som helst, bara umgås.
Fattar inte att det var två månader sen jag var hemma... Känns inte som det.
Typ pluggar tills folk börjar sluta skolan, sen drar och fikar, på stan eller vad som helst, bara umgås.
Fattar inte att det var två månader sen jag var hemma... Känns inte som det.
Allt är seriöst precis likadant här.
Alla är lika jävla falska, alla är precis lika jävla fast i den tid jag lämnade dem för drygt ett år sen.
Ne, ska ta och hoppa in i duschen och skölja bort min frustration.
Sen typ ta tag i alla mina distansuppgifter som jag har kvar... Vilket är...:
Astrobiologi, idrott, biologi, matte och fysik...
Dock bara de tre förstnämnda som ska lämnas in imorgon...
Och den första som jag inte har börjat med än...
Aja, jag har tid.
Ne dusch var det ja...
Igår var jag högst up, imorgon är jag nedanför
Gårdagen vill jag bara radera från mitt minne.
Jag är så trött på dessa humörsvängningar som kommer ett stup i kvarten.
Jag är så trött på den konstanta känslan av tomhet.
Jag vill bara få ett ord på varför i helvete jag reagerar som jag gör.
Hemma för distansvecka nu iallafall, trots gårdagens missöden...
Sitter och gör något som kan kallas för ett besök till att göra distansuppgifter... Tänkte att jag skulle försöka göra klart både svenskan och engelskan idag men får se hur åt helvetet det kommer gå...
Ska iaf träffa Molly om lite drygt fyra timmar... Vill vara klar tills dess...
Fyra år och ingen jävla förändring.
Four years of suffering.
Jag är så rädd.
Fyra dagar kvar tills det är fyra år sedan.
Fyra år sedan allt blev för mycket.
Och den årsdagen kommer jag förmodligen att spendera ensam.
Jag är så rädd för att ångesten ska komma och ta över, den är på så god väg just nu.
Fuck it.
<3
Alltid lika kul med alla "gilla om du älskar din pappa"...
Jag bara scrollar förbi dem.
Tankar, matteboken, musik 🎶
Dies ist die letzte Tag
Gått och blivit i stort sett frisk från halsflussen från helvetet nu... Skola imorgon iaf.
Ligger i min ensamhet i lägenheten och lyssnar på tokio hotel och har fetaste hemlängtan. Jag saknar min underbara mamma. Speciellt när jag är så sjuk som jag varit hela helgen. Speciellt när jag har så hög feber att jag knappt kan sitta upp utan att vara på väg att svimma eller ramla ihop.
Jag saknar min mamma, världens bästa mamma, hur mycket jag än klagar.
Jagälskardig
Fredagskväll. Sjuk. Fett värt.
avdomnad, tyst och tom på ord
Hej jag har dålig humor.
Sitter i ren tristess och väntar på att matten ska börja...
Försöker få ner något på papper men allting fastnar.
Vet inte om jag är glad eller ledsen.
Vet varken ut eller in.
Det enda jag vet är att jag vill känna, vad som helst.
Jag vill känna, känner mig helt jävla bortdomad.
Allting i min vardag går ut på att handla, laga mat, och plugga.
Jag vet inte vad jag har rätt till att känna, för vad jag än får för mig att känna verkar det fel.
Aja, hoppas jag drar på mig rejäl träningsvärk till imorgon, skulle vara så skönt.
Iväg till gymmet med tula senare.
