Drömmer mig bort.
Bort från vardagen och bort från hemskheterna.
Bort från den avgrund jag fallit ner i, åter igen.

- Förlåt, jag kan inte ro för det. Det var inte meningen. -

Trött på allting, precis allting.
Borde känna mig stolt och shitz, som vanligt.
Borde känna mig självsäker och stark.
Fått tillbaka tre saker från skolan idag och igår.
No-prov, matte-prov och engelska-uppsats...
Mvg på alla tre, dock ett litet minus på matten men vafan.
Borde vara nöjd med mina betyg, med mig själv.
Med mitt liv.
Jag är trött på den här jävla avgrunden.
Att jag alltid ramlar ner här.
Den hjälper ingen, minst mig själv.

Jag orkar inte med dessa tankar.
De förstör min vardag.
Nu ska jag plugga, woho fan vad jag älskar det.
ITG på torsdag med Max, vet inte vilka andra som ska med.
Ser jag fram emot det? Noep, fast kanske lite.

[Önskar att allt bara kunde sluta.]