Har ingenting att skriva om egentligen, ingenting som någon bryr sig om så åter igen tänker jag bara skriva av mig.

 

Först och främst, någonting som pågått ett par månader är att många på skolan verkar vara stensäkra på att det var jag som tjallade när allt röka kom ut, och det förstår jag verkligen inte.
Visst, jag och Linn hade nyligen bråkat, men vad fan spelar det för roll?
Det gör väl inte att jag går till rektorn och tjallar på hela bunten, eller hur?

Men fine, rymd verkar ju vara experter på att sprida rykten om folk, hela tiden.
Antar att det är vad som händer när det är en så liten skola och alla är så nära inpå varandra hela tiden.
Suck känner jag bara.

Jag börjar bli ganska leds på allting på rymd, bortsett från vissa personer.

Filip och alla vänner jag fått genom honom är någonting som får mig att orka ta mig igenom dagen, och jag kan ärligt säga att jag har inte mått så här bra så länge jag kan minnas.

Gällande de som tror att jag tjallade får gärna komma och säga som de tror att det är och vad de baserar sina antaganden på, för jag är leds på att folk går och sprider massa saker om mig som är falska.

 

Det enda jag gör nu på dagarna är att jag går omkring som en zombie, pluggar till och från, krogen och längtar.

Jag längtar tills Filip kommer ner hit.

Tills vi drar på festival.

Tills han kommer med till Örebro.

Och Gotland med honom för att träffa Arvid, Oliver och Felix.

Att bara få umgås med honom i den jobbigaste miljön för mig.

Att han kan hjälpa mig och underlätta min vardag bara av sin närvaro.

Han är så fullkomligt fantastisk att jag aldrig sett dess like.

Det känns så konstigt att det redan har gått 4.5 månad, men ändå känns det som en så kort tid för någon att gå från att knappt känns någon till att den personen är ens hela vardag.

Jag har aldrig varit såhär kär, och det hoppas jag på att jag aldrig heller blir; inte i någon annan än honom.