Trött på den konstanta känslan av ångest

Jag är tillbaka där jag började - hemma.
Men inte vilket hemma som helst, utan i nya lägenheten i Örebro.
Det känns inte som hemma för fem öre men jag kan inte göra något åt det.
Det här lägenheten är designad för att de två ska bo här, jag är bara en outsider som kommer och bor där ibland. Eftersom jag bara är här ibland så är det även helt okej att strunta i mina önskemål/klagomål/det som ger mig den ångest jag får här. Det är helt okej, inget att bry sig om.
Ni båda två är så jävla känslokalla, och jag står inte ut med er längre.
Jag vill bara gå under jorden och slippa er båda.

En dag ska jag få er att inse hur mycket ni förstör mig.


Kommentarer

Skriv något om inlägget här:

Kallas?
Wanna be rememberd??

Mail?: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar<3:

Trackback
RSS 2.0